Förlåt för seg uppdatering, men hade helt glömt att jag inte redan hade berättat klart om Londonresan! Iallafall så begav jag och Emmy oss först till biblioteket på tisdagen för hon skulle skriva ut biljetter. Sen åkte vi vidare till Primark. Primark är en stor klädaffär med äckligt låga priser. Där köpte jag en tjocktröja, en topp och 12 par strumpor för 16 pund. Alltså 170 kr. Det är ju ingenting! 

 

Emmy och jag var till Harrods sen, ett stort varuhus som har allt, men det kostar. Dit gick vi bara för att kolla runt. Det var mycket att se, och vi hann nog inte ens se hälften för vi gick typ vilse, haha! Värst var när nästan vi skulle hitta ut igen. Men vi lyckades komma ut och ta oss till Zara där Kajsa jobbar. Väntade på att hon skulle sluta jobba så vi kunde gå ut och äta. Och när hon väl var klar och vi skulle gå till Pizza Hut så hände en oväntad grej. Vi stod vid ett övergångsställe och väntade på att det skulle bli grönt. När det blev det och vi började gå över så fortsatte dock en bil att rulla, fast den hade rött. Jag och Emmy stannar upp medan Kajsa bara klampar på. Jag försöker kolla på föraren (men jag kollar på passageraren istället, de kör ju på andra sidan i England). Och där sitter ingen annan än Arnold Schwarzenegger! Det var en massa folk som samlades runt bilen och försökte ta kort och få autografer. Jag och Emmy springer ikapp Kajsa och säger "Såg du vem som satt i bilen?" "Va? Nej, vem då?"

Hon hade alltså helt missat honom, haha.

 

Efter det så gick åkte vi hem till dem igen, och bara umgicks. Jag och Emmy låg och fnittrade halva natten medan Kajsa sov. Sen dagen efter så var det upp hyfsat tidigt och ta sig till bussen till flygplatsen för att åka hem igen.

 

Efter att jag och Emmy hade varit på Kings Cross så tog vi tuben till Big Ben. Det blev några bilder där på the House of Parliament och London Eye. Vi åkte aldrig upp i London Eye, det skulle ha varit bäcksvart när vi väl hade kommit upp. Så det fick bli en annan gång. 

 

När vi hade flamsat klart där tog vi tuben (ja, vi åkte tuben ganska ofta) till Piccadilly Circus och sen till Notting Hill. 

 

Nu så kommer ett inlägg om min Londonresa! Ni måste ha varit riktigt otåliga förstår jag. På söndagen så kom jag fram med bussen till centrala London strax efter 19:00. Bussen var en halvtimme sen till flygplatsen och det var kallt och otåligt att sitta och vänta på den. Men tycker nog mest synd om Emmy som stod och väntade lika länge på mig i bara tunn jacka och converse. Vi gick direkt hem till henne och Kajsa och sen bara pratade vi och umgicks resten av kvällen. Kajsa var och fikade med en kompis och hon kom hem lite senare. 

 

Dagen efter gick jag och Emmy upp hyfsat tidigt för att gå på The Making of Harry Potter, the Studio Tour. Kajsa jobbade både på måndagen och tisdagen, så hon följde inte med. Och som den Harry Potter-nörd jag är var jag helt till mig när vi väl kom fram. Det är en rundtur i studion där Harry Potter spelades in, med en massa rekvisita och kostymer. Man kunde även köpa honungsöl där inne, drycken som de dricker i filmerna. Det är inte riktig öl, utan läsk med någon typ av skum ovanpå så det ser ut som öl. Den var ganska god, men det blir lätt för mycket. 

 

Efteråt så tog Emmy med mig till Kings Cross station. För er som har läst Harry Potter vet att det är därifrån de åker Hogwartsexpressen. De har nämligen satt upp en skylt med "Platform 9 3/4" och en halv bagagevagn på väg genom väggen, och jag tog självklart några bilder där.

 

Nu är jag hemma igen! Jag kom faktiskt hem för några timmar sedan, men har försökt föra över bilderna från kameran till darorn. Just det, försökt. Det finns tydligen inte mer ledigt utrymme... Så datorn är väldigt seg och jag har försökt rensa bland bilderna men det tar mycket lång tid. Jag ska göra ett nytt försök imorgon och hoppas att det går snabbare när datorn har fått vila upp sig över natten. 

 

Alltså kommer det inte upp några Londonbilder ikväll, men förhoppningsvis imorgon. Om det inte blir så kommer nog uppdateringen på fredag åtminstone. En liten sneak-peak i form av en panoramabild kan ni dock få.

 

Jag sitter och väntar på att Marcus ska sluta jobba. Igår och idag har han haft extra mycket att göra på jobbet. Han har jobbat 12 timmar båda dagarna och är ändå inte klar, så han måste jobba imorgon också. Jag hade hoppats få umgås med honom hela dagen imorgon, för på söndag ska jag åka till London och hälsa på Emmy och Kajsa! Jag stannar tills på onsdag, sen måste jag flyga hem till kalla Sverige igen. 

Kan man tänka sig, det blev en till uppdatering medan jag fortfarande är här uppe i Lule. Annie befinner sig nämlien i skolan och har något gruppmöte. Hon har varit där sen halv 11 i morse. Eller i förmiddags, om man så vill. Och sen dess har jag hunnit äta frukost, suttit vid datorn, färgat håret, lyssnat på musik, ätit lunch, tagit bussen själv(!) ner till centrum och gått i affärer, åkt tillbaka till lägenheten, gjort te, lyssnat på mer musik och nu sitter jag vid datorn igen. Jag har ingen aning om hur länge till Annie kommer vara borta, och det vet inte hon heller. Så jag får väl se vad jag kommer hitta på så länge.

 

I går följde jag med Annie på en föreläsning förresten. Microekonomi tror jag att det var. Handlade om ekonomi och grafer, typ. Det var väl helt okej, för en gång. Inget som jag skulle vilja göra varje dag i 4 år. Men efter föreläsningen så åkte vi ner till stan och letade oss fram till badhuset. Eller ett av badhusen. Jag tror att det finns flera. Jaja, vi simmade iallafall ett tag. Sen bastade vi, i både vanlig bastu och ångbastu.

 

I söndags så slappade vi bara. Kollade på en film. Spelade lite spel. Sen kommer jag inte ihåg om vi gjorde så mycket mer. Men kul har vi haft! Och jag åker ju hem igen imorgon. Flyget går 17:45. Så lite tid till med Annie blir det. Men sen tar det inte så lång tid innan hon kommer hem till Sala hon också! Kommer hem 14 december och stannar över nyår.

Imorgon så flyger jag till Luleå för att hälsa på Annie. Äntlilgen, säger jag bara! Skönt att komma iväg några dagar, och skönt att få träffa Annie igen. Har inte sett henne på tre månader, tror jag att det är. Det är brutalt länge. 

 

Den här veckan som har gått har jag iallafall inte gjort något värt att berätta. Jag har varit sjuk och därför bara varit hemma och ugglat. Och varvat lite med att gå 30 m hem till Rebecca. Men den kommande veckan händer förhoppningsvis lite mer och jag uppdaterar väl när jag kommer hem. Eller kanske tidigare. 

Jag sticker till Luleå om en månad. Har nyss bokat flyg dit och stannar en vecka hos min kära Annie. Hon har ju flyttat upp dit och pluggar. Saknar henne som satan, och vi har inte träffats på två månader. Så vi har mycket att ta igen sen!

På måndagen gjorde vi ett nytt försök med att ta oss till vattenfallen. Gjorde lite bättre research, och hittade rätt. Det var en lång promenad dit från busshållsplatsen i Karlovasi, ungefär en mil. Man kan köra eller ta taxi dit, men de sista 3 km måste man gå längs en vandringled. Längs vägen var det jättefint och grönt, och man följde en flod (som jag skulle vilja kalla å). 

 

När vi kom fram var det ganska många människor där. För att komma till vattenfallet var man tvungen att vada genom vattnet. Då kom vi fram till ett vattenfall som vi ställde oss under och "duschade". För att komma till de andra vattenfallen fick man först gå upp för en mycket brant, hög, hemmasnickrad trappa till ett café och sen ner igen för en annan, inte lika brant, trappa. Där fick vi vada igen, och lite klättrande och simmande för att se alla vattenfall. Den turen, från att vi kommit ner från trappan, tog ca en timme fram och tillbaka. Vi hade ganska mycket träningsvärk dagarna efter. Men helt klart värt att se!

 

När vi kom tillbaka till våra hotellrum så packade vi innan vi gick ut för sista middagen på stan. Beställde souvlaki igen, gudomligt god! Och stripsen var ännu godare! 

Sammanfattningsvis så var resan riktigt underbar. Bra mat, bra väder, bra upplevelser och bra sällskap!

 

 

Vi hade bestämt oss att åka till ett vattenfall på lördagen. Eller det skulle vara flera mindre vattenfall. Så vi tog bussen till staden Karlovasi, och sen skulle vi gå resten av vägen. Jag hade hittat tips om vattenfallen på någon hemsida, med en karta där de visade vart de låg. 

Så när vi hade gått av bussen gick vi igenom staden, som var större än Vathi, och vidare till en liten by som var i närheten av vattenfallen. Det visade sig att byn, Leka, låg uppe i bergen. Det blev en 3 km vandrig i 45 graders vinkel. Och när vi kom fram till byn så frågade vi efter vägen till vattenfallen. Dock skulle vi inte ha gått till Leka, kartan jag hade tittat på visade fel på några km. Så vi vände och gick tillbaka till busshållsplatsen och åkte hem till hotellet. 

 

På kvällen, efter några timmars vila, åt vi nere på stan igen. Jag åt den godaste pasta carbonara jag någonsin provat! Den godaste pastan över huvud taget, faktiskt. Synd bara att det var så mycket att jag inte orkade äta upp allt. Men Rebecca orkade äta upp sin mat; två förrätter och sen kalv till huvudrätt. Hennes mage är som ett bottenlöst hål.

 

Söndagen blev en slappdag på stranden. Sol och bad, och sen lite shopping och god mat på stan. Inget nytt och spännande den här dagen.


Byn Leka.

På Torsdagen åkte vi till öns enda sandstrand. Alla andra är klapperstensstränder. Psili Ammos, som den hette, låg ungefär 20 minuters bussfärd från Vathi. Det var en stor och fin strand och utsikten var inte så pjåkig. Man såg nämligen Turkiet från stranden. Landet låg bara 1,5 km bort. 

 

 

På kvällen gick vi ut och käkade på stan igen. Jag beställde inga annorlunda rätter igen, blev souvlaki (grillspett) med kyckling och bacon. Riktigt jäkla gott! Efter middagen gick vi förbi en glassbar som vi inte kunde motstå att gå in i. Det fanns ganska många olika, inte så vanliga, smaker. Pistage, Ferrero Rocher (en slags choklad) och Scottish cookie var jag tvungna att köpa.

 

På fredagen tog vi bussen till staden Kokkari, en mil från Vathi. Den staden var mycket mer turiststad, med fler souvenirbutiker, hotell, caféer och restauranger. Här köpte jag en hel del smycken och annat grejs. Beställde en chokladsufflé som var mycket god också. 

 

Sen gick vi längs stranden och vidare ut på en udde, eller vad man ska kalla det. Jag drog med mig Rebecca ut för att jag ville upp och klättra på kullen och se utsikten. 

 

 

Vårt plan landade runt halv 12 på tisdagen. Vi fick vänta på skjuts till hotellet ett bra tag, eftersom det hade blivit ett litet missförstånd. Och när vi väl kom fram till hotellet så visade det sig att fritidsresor (som vi bokade resan genom) inte hade betalat för vårt hotellrum. Så vi fick vänta i lobbyn medan det skulle fixa sig. Efter 20 min hade det fortfarande inte gjort det, men vi fick nycklarna till rummet ändå, eftersom det inte var vårt fel att hotellet inte hade fått pengarna. 

 

Efter att vi hade kollat in rummet och lämnat grejerna så gav vi oss ut på en upptäcksfärd. Den varade kanske en halvtimme eftersom vi inte riktigt viste vart vi skulle alls, så vi gick tillbaka till hotellet för att äta middag och sen bara slappa. 

 

På onsdagen gick vi till strandet. Vi bodde uppe i staden och fick gå längs havet förbi hamnen till stranden som låg en bit bort. En bild på Samos stad (Vathi):

 

 

Vi låg på stranden hela dagen, och på kvällen gick vi ut och käkade. Jag hade tänkt beställa kanin med citronsås, men när jag frågade kyparen sa han att de tyvärr inte hade det eftersom det var så få som ville ha det. Faktiskt så var jag den första som hade frågat efter det.