Min mamma berättade för mig att hennes jobbarkompis och hans fru var på Lanzarote, bara 2 veckor efter att jag och pappa var på Gran Canaria. Vädret där var urdåligt, det sämsta de haft på 40 år! Jag gick mig ett riktigt gott skratt.

Jag och min bästa kompis gick ut ur vår hydda för att se att vädret var lika kasst som dagen före. Vi bestämde oss för att ta en promenad i skogen tills solen kom fram igen. Men när vi gick där, på våra fienders marker, kom en i fiendelägret och attackerade oss. Jag hann kamouflera mig i ett träd men min kompis blev jagad av vår fiende. De sprang ner till havet och fienden sköt mot min kompis med ett gevär. Han lyckades dyka ner i vattnet och undkomma kulorna, men har var tvungen att hämta luft. Han lyckades att undgå kulorna ännu än gång. När han hade dykt upp och ner flera gånger orkade han inte längre. Han försökte sicksacka i vattnet, men fienden träffade honom i huvudet och han sjönk sakta till botten...

Jag satt i mtt öppna fönster på övervåningen och dinglade med fötterna. Mina tårar rann sakta ner för kinden medans min mamma och min katt tröstade mig. Mamma går ner och öppnar dörren för att ta emot mjölken som mjölkbudet kommer med. När mjölkbudet stiger ur bilen ser jag att ingen mindre än killen som sköt min bästa vän...

Förresten, nämnde jag att jag har sjuka drömmar ibland?