Jag och Kajsa sitter hemma hos mig. Jag sitter vid datorn och Kajsa pluggar matte. Hon har nationellt prov i matte A nästa vecka och jag har lovat att hjälpa henne. Så hon skriker till när hon behöver hjälp. Det känns så bra när jag är tillräckligt duktig för att hjälpa mina kamrater med skolan. Jag känner mig så smart. Fast i alla mina kompisars sällskap så känner jag mig översmart i vilket fall som helst. Kan finnas något enstaka undantag.